torsdag 11 november 2010

"sen en tid tillbaka har jag varit tom och försökt att hitta spår som leder rätt"

efter en kortisdag på jobbet och lite stick i armen begav jag mig ut på en långpromenad. det är många tankar och funderingar som far runt i huvudet och inget botar det bättre än en promenad med skön musik i öronen.



igår hade jag mitt livs första utvecklingssamtal. det gick som smort. inga problem. men det är ju iochförsig inte så konstigt med tanke på hur goa barn och föräldrar vi har ;)

3 kommentarer:

  1. Tycker iaf synd om barnen att dom får så dålig mat.

    SvaraRadera
  2. Visst är det en frän känsla! Det är nervöst, konstigt, läskigt men kuuuul! Va fasen, vi kan det där nu ju!! ;D

    SvaraRadera
  3. måste fråga vad du köpte för julklapp, han är väl typ i samma ålder som Hampus va?...
    Andrea

    SvaraRadera