efter att ha bott här i bengt alsterlind-land i 4 år har jag fortfarande inte vant mig vid de olika värmländska dialekterna. jag kan gå på stan och skratta högt (inombords) när jag hör vissa människor pratar.
idag handlade jag gardiner av en som pratade exakt som hans-göran i "lite sällskap". jag gick runt i affären ett tag extra bara för att få höra hans prat och få fnissa lite extra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar